Känns bara som skit av allihopa, men samtidigt bra.
Det känns konstigt, det känns nytt
Gamla sår rivs upp - Ändå försöker man inte visa något
Går framåt men med baby steg
Svåra beslut - Ska man bara lägga ner?
Känslan skrämmer mig samtidigt som de inte känns så farligt
Det som inte dödar härdar, är väl vad man brukar säga?