Alltså mobbning, va fan mobbar vi folk egentligen? Egentligen ska jag inte säga så mycket själv för jag har mobbat en del själv när man gick i högstadiet. Nog för att man inte ansåg det själv som mobbning. Det vart nästan roligt på något vis, nästan en hobby. Var alltid tvungen att ha någon att trampa på så man själv kunde må "bra", nästan känna en nypa makt.

Men det man inte tänker på är hur den andra mår, den utsatta, eller lättare sagt så bryr man sig inte ens. Tänk att ha känslan att måsta gå och vara rädd hela tiden, tänka på vilka ställen man ska undvika, vart ska man gömma sig vad ska man säga?

Om man nu stör sig på en person så direkt när man ser den börjar det nästan klia i kroppen, man vill göra något mot den. Kanske säga något eller slå eller varför inte stoppa ner den utsattes huvud i toaletten och spola, spotta när man går förbi den, hålla fast han/hon så den kommer för sent till lektionen och dessutom kastar iväg ryggsäcken utför trappen så det tar ännu längre tid att försöka ta sig till lektion? Låt personen bara vara ifred, vi är olika allihopa, vi beter oss inte likadant och ja man kan inte gilla alla men dom man inte gillar behöver man inte visa det för. Låt den personen bara vara, gå där ifrån!

Jag blir bara så otroligt jävla arg, låt den personen vara ifred! Väx upp!

Det finns så otroligt mycket mer att säga..